Login to your account

Username *
Password *
Remember Me
Tempo Timor

Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

Tempotimor (Dili) – Ministru Interiór (MI) interinu, Filomeno da Paixão de Jesus hamutuk ho estrutura Ministériu Interiór nian, define lei orgánika tuir kargu sira ne'ebé iha ministériu refere.

"Lei orgánika ne'e, atu ko'alia ba kada departamentu hotu-hotu ne'ebé iha ministériu interiór nian. Inklui, defini kada diretór no diretora to'o iha departamentu nia papél ka servisu la'o oinsá. Depois mak kordenasaun ba liña vertikal nian," informa MI interinu iha edifísiu MI, Vila-Verde, Sesta (27/09/19).

Entretantu, Diretora Gabineti Asesoria Juridika MI, Domingas Maia Barros katak, orgánika tuan iha ona. Maibé, presiza la'o tuir orgánika foun ne'ebé iha.

"Antes ne'e MI iha ona orgánika. Tanba, dezde primeiru Governu mai to'o oitavu Goveru orgánika   eziste ona kada instituisaun ida-idak, hodi mudansa nafatin natureza servisu nian," haktuir Domingas.

Purtantu, nia dehan, estrutura iha MI ida agora mantein nafatin. Maibé, iha planu estratéjiku husi polítika VIII Governu nian atu planu ba vizaun longu prazu no mediu prazu nian.

Comment

Tempotimor (Dili) – Vendadores obralan iha área Ai-mutin, husu fatin dignu ba Governu, bainhira hasai sira husi sira-nia fatin ida agora ne'e.  Vendadores sira dehan, autoridade Munisípiu Dili no parte seguransa laiha justifikasaun klaru, kona-ba atu hasai sira husi fatin refere.

"Ami vendedores Ai-mutin la aseita no la simu asaun ne'ebé seguransa sira kria ho tempu ne'ebe badak. Tanba ne'e, ami negosiante Ai-mutin sei la halo mamuk fatin refere, enkuantu laiha justifikasaun klaru husi estadu," tenik portavóz Isabel Cabral iha Ai-mutin, Sesta (27/09/19).

Iha fatin hanesan, negosiante Aniceto da Rosa mós ejize justifikasaun husi autoridade Munisípiu Dili no parte seguransa.

"Ami sei la sai iha tempu ne'ebé de'it, sei laiha justifikasaun ne'ebé klaru. Ami mós hatene atu halo sidade moos ne'e ami pronto. Presiza hasai ami husi fatin ne'e, hanesan sidadun ida husi nasaun ne'e," Aniceito haktenik.

Xefe Suku Comoro, Eurico da Costa de Jesus katak, nu'udar autoridade lokál nia parte prontu atu muda sai negosiante sira. Maibé, nia dehan, Governu mós tenke prepara uluk fatin foun ba negosiante sira.

"Ami prontu muda vendedores sira iha Ai-Mutin, bainhira Governu prepara ona fatin ne'ebé di'ak ba sira," dehan Eurico.

Comment

Tempotimor (Dili) – Provedora Provedor Direitus Umanus no Justisa (PDHJ), Jesuina M. F. Gomes katak, PDHJ sei sai uma na'in ba Semináriu Internasionál ba ema ho defisiénsia nian, ne'ebé sei realiza iha 22 Outubru tinan ida ne'e.

"PDHJ tinan ne'e, sai uma na'in ba enkontru tékniku no konferénsia anuál ba forum instituisionál direitus umanus iha Sudeste Aziátiku ne'ebé kompostu husi nasaun 6,  hanesan Indonézia, Malázia, Filipinas, Birmánia, Tailándia inklui Timor-Leste," dehan Provedora Jesuina M. F. Gomes iha Palásiu Governu, Sesta (27/09/19).

Provedora ne'e afirma, enkontru nivel tékniku ninian hala'o dala rua ona.  Nune'e, iha enkontru ne'e sei hala'o Semináriu Internasionál ida ne'ebé ho tema: Inkluzividade No Igualidade Ba Ema Ho Defisiénsia.

Provedora mós konvida Primeiru Ministru Taur Matan Ruak atu partisipa iha Semináriu Internasionál ne'ebé organiza husi PDHJ ne'e.

"Ami mai konvida sua exelénsia Primeiru Ministru para partisipa iha Konferénsia Internasionál ne'e, hodi partilla kona-ba esforsu saida mak Governu halo ona, liga ba konvensaun ratifikasaun ba direitu ema ho defisiénsia nian.  Tanba, husi nasaun neen ne'e, Timor-Leste de'it mak seidauk ratifika konvensaun ne'e," dehan Provedora Jesuina.

Hatan ba konvite ne'e, tuir Jesuina, Primeiru Ministru Taur Matan Ruak katak, sei haree tempu. Bainhira PM la konsege partisipa, sei delega membru Governu balun atu partisipa iha Konferénsia Internasional ne'e.

Comment

Tempotimor (Dili) – Klibur Estudante Progresivu hamutuk ho povu maubere, Sesta (27/09/19) hala'o marsa da paz husi resintu UNTL to'o Embaixada Indonézia nian iha Farol, Dili.  

Portavoz Klibur Estudante Progresivu, Adriano da Costa hatete, iha Embaixada Indonézia, sira sei hato'o petisaun ba Embaixada Indonézia nian iha Dili.

“Husu ba ukun na'in Indonézia, atu fó liberdade ba povu West Papua. Tanba, West Papua la hola parte iha nasaun Indonézia,” informa Adriano ba jornalista iha resintu Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL).

Nia dehan, asaun ida ne'e nu'udar apoiu solidariedade ba povu Papua. Tanba, tuir Adriano, povu Papua agora barak mak moris terus. Inklui estudante Papua sira ne'ebé hetan kapturasaun husi Polisia Indonézia.

“Amnistia Internasionál  ko'alia kona-ba violasaun direitus umanus iha Papua. Polisia Indonézia sira mós buka atu detein estudante iha ne'ebá,” dehan Adriano.

Nia afirma, husi agresaun fíziku ne'ebé povu Papua infrenta, Klibur Estudante Progresivu Timor-Leste, nu'udar estudante halo asaun hodi husu ba Governu Indonézia katak West Papua la hola parte iha NKRI.

"Ami hakarak labele iha intimidasaun, explorasaun, diskriminasaun, agresaun fíziku hasoru ema. Tanba ne'e, ami nu'udar estudante Timor Leste fó solidariedade umanitáriu ba povu Papua nia terus," nia afirma.

Iha fatin hanesan, estudante Maria Teresa sente triste tanba povu Papua barak mak hetan terus husi Indonézia, inklui estudante sira. “Tanba ne'e, liuhusi ami nia asaun ne'e hakarak fó solidariedade umanitáriu ba povu iha Papua no estudante sira iha Indonézia,” Maria hatete.

Comment

Tempotimor (Dili) – Ministru Defeza no Seguransa (MDS), Filomeno da Paixão de Jesus hatete, atu halo kontrolu ba fronteira tasi Timor, presiza iha lejislasaun ne'ebé rigór.

Tuir MDS ne'e, iha ona grupu ne'ebé halo hela estudu ho jurista sira no tékniku sira iha konsellu Ministru nian, hodi estuda kona-ba oinsá mak halo patrollamentu iha tasi ho ró no áero.

"Patrollamentu ba fronteira tasi ninian. Maibé, haree mós ba modalidade no lejislasaun ka dekreta lei ida, atu bele oinsá regula ba movimentu ilegál iha tasi ne'e. Austrália mak kaer ka ita mak kaer. Tanba ne'e, presiza konkordansia mós parte defeza Austrália nian para depois bele kaptura (atividade) ilegál  ne'e oinsa," informa MDS iha Palásiu Governu, Kinta (26/09/19).

Alende ne'e, Ministra Defeza Australia deklara ona katak atu implementa polítika ne'e iha Dezembru 2019. Maibé, depende ba lejislasaun.

MDS afirma, orsamentu ne'ebé atu aloka hodi hola transporte marítima no áero nian, ne'ebé atu halo kontrolu ba tasi Timor ne'e diretamente husi Konsellu Ministru ka Gabinete Primeiru Ministru.

Comment

Tempotimor (Dili) – Komisaun Regulador Arte Marsiais (KRAM) kontinua halo sosializasaun para reativa filafali Grupu Arte Marsiais (GAM) iha rai laran. Maski, Dekretu Lei Númeru 5/2017 bandu GAM atu halo sira-nia atividade.

"KRAM kontinua halo sosializasaun ba grupu joven sira. Liuliu ba ema ne'ebé mak prátika arte marsiais para atu la'o tuir regras ne'ebé iha," hatete Prezidente KRAM, Nelio Isaac Sarmento iha Palásiu Governu, Kinta (26/09/19).

Nelio tenik, kada fulan KRAM sempre halo analiza ba juventude sira, liuliu sira ne'ebé treinu.

"Ami mós kada fulan halo ami nia analiza ba juventude sira hotu. Liuliu envolvimentu arte marsiais nian ne'ebé halo problema iha komunidade no grupu ne'ebé bandu no la bandu. Ami sempre halo avaliasaun beibeik ba sira nia atetude iha komunidade," Nelio informa.

KRAM husu ba grupu arte marsiais sira ne'ebé durante ne'e Governu bandu, tenke kria dame iha komunidade nia leet. Hodi nune'e, GAM bele reativa filafali.

"Sira (GAM) ne'ebé mak Governu bandu ne'e, tenke kria nafatin dame. Depois to'o ikus ita sei iha introdusaun ruma para bele re-rejistu ka remodela ho lei sira ne'ebé mak adekuadu," nia subliña.

Atuál Sekretáriu Estadu Juventude no Desportu (SEJD) ne'e mós informa, tempu ne'ebé atu reativa organizasaun arte marsiais ne'e, depende ba konsiensia husi juventude rasik. Tanba,nia dehan tan, bainhira konsiensia juventude nian mak la'o di'ak iha tinan rua ka tolu tan, konserteza sei iha introdusaun.

Comment

Tempotimor (Dili) – Sekretáriu Estadu Formasaun Profesionál no Empregu (SEFOPE), Julião da Silva katak atu redúz dezempregu iha Timor Leste, VIII Governu tenke dezenvolve setór turizmu.

"Papel ida atu hadi'a fatin turistiku iha rai laran, presiza servisu hamutuk ho ministériu hotu-hotu, hanesan Agrikultura inklui SEFOPE kontribui ba programa refere. Tanba ida ne'e mós importante ida husi SEFOPE nian," dehan SEFOPE Julião da Silva, Kinta (26/09/19).

Julião afirma, Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasional (PEDN) mensiona kada tinan Timor-Leste  tenke hetan vizita husi turista pelumenus ema na'in 200.

Tanba ne'e, bainhira fatin turizmu dezenvole ona, bele hamenus dezempregadu iha rai laran.  SEFOPE mós husu ba juventude sira atu hakbesik-an ba sentru treinamentu hodi bele kapasita an para bele hala'o servisu bainhira Governu dezenvolve ona setór turizmu.

Comment

Tempotimor (Dili) – Xefe Aldeia Ai-mutin, Martinho Gomes hatete, nu'udar autoridade lokál, nia rasik seidauk hatene ho informasaun ne'ebé kari atu hasai negosiante obralan iha Ai-mutin.

"Nu'udar autoridade lokál ha'u la satisfás, tanba laiha koñesimentu ka karta ida mai iha autoridade lokál. Loloos atu fó informasaun ruma ba komunidade, presiza fó koñesimentu ba autoridade lokál. Tanba ne'e hanesan lider lokál ida atu tau matan no kontrola povu iha baze," tenik Martino Gomes, Kinta (26/09/19).

Lider ne'ebé tau matan ba komunidade Ai-mutin ne'e, rejeita átu husi autoriedade Munisípiu Dili nian, tanba la konsidera autoriedade lokál.

"Ha'u la simu, bainhira laiha koñesimentu ba autoridade lokál. Derepente de'it avizu ba komunidade inosente sira atu hasai sira husi fatin ne'e. Atetude ne'e signifika la konsidera ami iha ne'e. Ami mak terus ho povu, imi iha ne'ebá tuur iha AC laran," Martinho afirma.

Nia dehan, atetude ne'ebé la konsidera autoridade lokál hodi avizu ba povu sira hodi hasai povu, depois loron rua avizu ba populasaun Ai-mutin dehan komunidade iha ne'ebá ilegál.

"Avizu ba populasaun katak fó loron rua i depois atu hasai populasaun. Loloos atu hasai populasaun  ne'e fó hatene autoridade lokál antes semana ida hanesan ne'e, para bele konvoka enkontru ida antes atu hasai populasaun," tenik Martinho.

Iha fatin hanesan, negosiante Elia Soares sente triste tanba seidauk iha enkontru entre autoridade lokál no negosiante sira. Maibé, avizu mai dehan atu hasai negosiante sira iha ne'e.

Comment

Tempotimor (Dili)-Governu Aliansa Mudansa ba Progresu (AMP) besik atu tama ba tinan rua kaer ukun, maibé to'o ohin loron seidauk konsege hetan solusaun ba problema membru governu la kompletu. Ba kestaun ne'e, Primeiru Ministru Taur Matan Ruak entrega de'it ba tempu.

Comment

Tempotimor (Dili) – Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2020 nian ne'ebé Governu liuhosi Komite Revizaun Orsamentu ba tinan 2020, aloka ona ba kada ministériu no sekretáriu estadu, OJE refere iha posibilidade bele boot liu orsamentu ne'ebé pronunsia husi Governu billaun $1.6.

"Inisialmente, ami tetu orsamentu tinan 2020 nian iha billaun $1.6. Maibé, depois de debates no proposta ba nesesidade ita nian, ita ultrapasa uitoan. Mais, só aban mak ita hatene loloos, OJE ba 2020 ne'e atinje hira no sa'e liu biliaun $1.6 ne'e hira loos," dehan Primeiru Ministru Taur Matan Ruak iha Palásiu Prezidensiál, Bairru-pite, Kinta (26/09/19).

Entertantu, bainhira remata diskusaun husi KROP kona-ba Orsamentu Jerál Estadu tinan 2020, Segunda (23/09/19) iha Ministériu Finanasas, ba jornalista Diretór Jerál Finansas, Januario Gamma deklara katak OJE 2020, atinje biliaun $1.6.

"OJE 2020 nian hamutuk biliaun $1.6. Ne'e, aloka ba iha prioridade sira hanesan Kapitál Sosiál, Seitór Ekonomia, Infraestrutura no Seitór Institusional konsentra husi prioridade ne'ebé Governu determina tiha ona ba tinan 2020 nian. Loos duni katak fó efeitu no benefísiu ba povu ka sosiedade sira iha baze," deklara Januário Gamma.

Comment

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« June 2025 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

Tempo Timor Networks

Online Counter